float like a cadillac, sting like a beemer

blev förfrågad om jag ville följa med på bilutställning och tackade såklart ja. snygga bilar tackar man helt enkelt inte nej till. borde vara lag på det alltså;

fick åka i en pontiac och var jävligt nöjd med livet. kände mig riktigt bad ass i den. 
den har kvar all gammal inredning och allting i instrumentbrädan är orginal. old school style.
hittade min framtida bil och blev totalt förälskad. den var hippieinredd på insidan till och med, precis som sig bör! blev helt lyrisk. hula hula tjej i framrutan och allt. vill ha den!
sen kom standard-inredningen med the dice och stjärnmattan.
göran kände tydligen han som ägde bilen, så jag fick hoppa in och provsitta de bekväma sätterna. det var nära att jag inte kom upp igen ska jag säga.
men upp kom jag och in i nästa bil som var en cadillac helt i min smak. tänk amerikansk retro diner.
ni ser ju själva. hade inte varit helt fel att äga denna heller.
och sist men inte minst hittade jag en buick 8. en blå dessutom. kunde inte sluta tänka på stephen kings bok "om en buick 8" där en massa äckelsaker kommer ut från den. scary shit. men damn, ge mig en old school bil och jag är din förevigt.

here's to making things count

här händer det grejer. flyttade ut ur alice lägenhet för att på direkten flytta in i en annan lägenhet tillsammans med en roomie som dessutom är min äldsta barndomskompis. första veckan såg ut såhär;

bar in våra saker i lägenheten och tog tag i städningen det första vi gjorde. slet några timmar alltså.
lägenheten är sådär precis lagom sunkig och bohemisk och precis i min smak. som dessa masker.
gick ut på gården och möttes av färgglada kritmålningar på marken. saknar dem tiderna.
hämtade även ut paket som innehöll proteinpulver och köpte hem en shaker och omega 3 tabletter. ska man satsa på sin hälsa och träning och kost så kan man lika gärna göra det fullt ut.
gjorde mig iordning på lördagskvällen och satsade stenhårt på queen of darkness stilen. trivdes.
söndagen njöt jag av solen på den inglasade balkongen vi har. åh kan inte solen bara stanna.
och såklart så lagar vi nyttiga men hur goda maträtter. idag bjöds det exempelvis på tortellini med tomatsoppa och broccoli. nu blir det skärpning med kameran. later dudes.

get your religions straight

agerade hängiven syster åt min lillebror och lillasyster då det vankas konfirmation för deras del. de hade åkt på läger och bjöd in familjen sista dagen för att se och höra lite vad de hittat på;

det blev alltså en dagstur till flämslätt (namnet alltså, no comment på den).
fick sitta i en minikyrka och sjunga psalmer och läsa böner. är det konfirmation så är det.
de hade iallafall abstrakta tavlor jag inte hade haft något emot att ha hemma.
de hade även en imponerande té- och kaffekopps samling där jag hittade en kopp som fick mig att sakna irland lite extra mycket.
en tipspromenad senare så bjöds det på panerad fisk, potatis, sallad. nom noms in my tom toms.
sa hejdå och åkte vidare till hornborgarsjön för att titta på tranor och njuta av solen.
dock var det så gott som tomt på tranor. tills vi hittade denna förstås. det diskuterades sedan att vår familj har varit med om rätt knäppa saker under våra småfärder och resor.
jag och syster hittade iallafall på lek och bus trots åldersskillnaden. vi är alla barn innerst inne.
in i bilen igen för hemfärd. körsbärsträden blommar så fint så passade på att fota dem.
och när jag äntligen kom hem igen så satt katten casper och väntade på mig.

magical moments

när livet känns sådär grått och tråkigt och trist så finns det småsaker som gör det lite lättare. till exempel;

när morgondimman lättar ungefär samtidigt som mitt larm ringer vid 04.35.
när man halvspringer ut ur lägenhetsdörren och nästan snubblar på en katt med puppydog ögon.
när man går förbi nästan-utslagna körbärsträd på väg till och från bussen varje morgon.
när man upptäcker en innerficka i jeansjackan där man kan gömma böcker om magiska världar i.
när magen kurrar och man (alldeles själv!) lyckas laga någonting som är så himla himla gott.
när man precis har lagt sig under täcket så kommer casper med sina morrhår och kittlar mig i ansiktet samtidigt som han lägger sig på mig för att sova. då, känns livet lite lättare.

moving in and moving on

dags för en liten update - har under hela aprilmånad flyttat in i min kompis lägenhet för att passa hennes katt medan hon är i afrika och klappar lejon. det här är ungefär vad jag har gjort under den tiden;


flyttade in 2 april och hade en katt som låg väntades på mig. han heter casper.
jag har ätit asgoda frukostar i form av gröt, flingor, bär, nötter, färska frukter - you name it, i ate it.
jag har poserat skamlöst i badrummet med min snygga jacka som jag äntligen kan använda. hurra!
jag har försökt gå ut och gå med casper när han är överaktiv men det gick inte sådär jättebra.
jag har gjort lite DIY projekt i form av att klippa sönder en tshirt till fransar. den blev riktigt frän.
jag har också lagat hur värda middagar som helst så som kycklingpaj, köttbullar i tomatsås, chiliburgare med wokgrönsaker och kotletter med sparris för att bara nämna några.
jag har lärt mig att sova i intervaller då katten finner det mest kul att busa precis vid läggdags.
och sist men inte minst så har jag egentligen aldrig varit ensam då casper alltid jamar glatt när jag kliver innanför dörren. emellan allt det där så har jag jobbat och varit på gymmet och fikat helt enkelt. förstår ibland inte hur folk hinner med men det är bara att hålla i hårt och köra på.

"you've probably been walking in the park for a few hours now"

and so the walk countined;


visserligen kom vi längre och längre upp och anade toppen någonstans. men vart - we don't know.
det rann en massa vattenfall och bäckar bland alla klippor och stenar. drack faktiskt från det och det var det renaste samt kallaste vattnet ever. så ytterligare en check på min lista. 
stenar bytes ut mot stentrappor istället. ungefär här började fötterna värka lite grann.
2 timmar in i vandringen och det behövdes fler andningspauser i den syrefattigare luften.
hamnade vid en fin utsiktsplats någonstans där uppe på den obefinntliga toppen.
dök upp lite broar i mitten av ingenstans uppe bland klipporna. precis som jag föreställt irland alltså.
en brant, lång, backe i neråtstigande lutning senare och vi var nästan framme vid målet. skogen såg som taget ut ur en barnbok.
med svettiga pannor och 3 och en halvtimmes klättrande klev vi in på en fin resturang och beställde mat. hamburgare och pommes; bra återhämtningsmat ansåg vi. och det var wicklow det. 1 mils vandring, vackra utsikter, nya upplevelser - säger bara, regret nothing!

"omg, all this is a park?"

vår sista dag i irland och vi tänkte att det är då man gör storslagna saker. lisa hade planerat något asgrymt åt oss. nämligen en resa till rathdrum, vidare med bil till glendalough och därifrån en vandring i wicklow national park - som är med i p.s i love you för övrigt; 

vår chafför var coolast någonsin. han hade bott överallt i världen men älskade dublin mest sa han.
köpte en karta och började vår vandring utan att veta vad som väntade. men glada var vi iallafall.
det bådade redan gott när varenda utsikt var grön och magisk precis så som irland ska vara. 
kom fram till den stora sjön och poserade lite. glada var vi fortfarande.
fortsatte gå, möttes av detta och trots att det blåste och var varmt och kallt samtidigt så, worth it.
kom fram till några ruiner i en gammal gruvarbetarsstad. blev småbusiga och lekte bland husen.
såg till och med några vilda bergsgetter! kan bocka av det från min lista nu (see what i did there?)
sedan började utmaningen. istället för raka fina vägar så var det klättra på stenar och vandra på stigar som gick zickzackzoom typ. så även om det ser ut som om vi inte kommit jättelångt upp så ska jag tala om för er att det var bannemig en accomplishment bara det. men stay tuned folks, några kilometer to go!

small villages possess large hearts

dags för dagsutflykt igen, denna gången med destination howth. solen tittade fram så lite sommarkläder åkte på - och solglasögonen såklart;

det blev tåg igen och lisa och sandra var så sommarfina i sina klänningar.
väl framme tittade vi till kartan men här hade frida, lisa och sandra minsann redan varit förra året.
promenerade ut på pir där jag och lisa visade vår lycka över vädret, irland, livet överhuvudtaget.
men huvudmålet var en liten minivandring runt halvön. så det var bara att börja.
en brant backe och några svängar och några stentrappsteg så var det här var utsikten än så länge.
på vägen mötte vi en irländsk män som skämtade mycket med oss och berättade en historia om klipporna och någoting om en näsa. minns inte riktigt nu men skön var han. fina blommor dessutom.
gick vidare, hamnade till slut vid målet och fick detta som belöning. hur vackert är det inte? 
vi satt och njöt en stund samt vilade lite. vi hade ju trots allt gjort oss förtjänta av det. 
alice hade med sitt zoomobjektiv och zoomade in på fyren. tänk och bo där ute ett tag alltså.
kom tillbaka till piren och åt från matsäcken vi tagit med. lisa åt vindruvor a lá grekiskgudinna style.
och så lite baguette med kyckling och sallad och så. inte helt fel vill jag säga. åkte tillbaka ganska snart efter vi ätit och hamnade visst på puben inatt igen.

There are two kinds of people in the world; irish and those who wish they were

under de få timmarna vi sov hann irland klä sig i helgrönt dagen till ära. för vet ni vad? den 17 mars är ingen vanlig dag - då är det ju st. paddy's day;

när vi kom ner till frukosten på morgonen hängde det flaggor och streamers och det satt människor med så mycket grönt på kroppen att man fick blinka några gånger för att vänja sig.
runt 10-tiden gick vi för att köa till den obligatoriska paraden. så här st. paddy's day snygga var vi.
paraden började och st. patrick himself dök upp för att highfiva folket. ganska ballt, men vänta bara.
det dök upp mer och mer coola grejer ju längre paraden höll på. metallfiskar on fire, män på mekaniska jättehästar, äckliga sjömonster och lite undervattensmänniskor to name a few.
även lite drakar, duckfaces med glasögon, en massa ögon och en luftballong - min favorit.
vi förvandlades till vänliga irländare och delade därför ut kramar till varandra.
människor på gatan poserade hejvilt i konstiga, gröna därkter. jag blev helt förälskad i stämningen.
sen, med värkande fötter, frusna händer men ändå ett glatt humör gick vi in på det närmsta matstället och köpte club sandwiches med muffins för att fylla hålet som kallades mage. gick tillbaka till vandrarhemmet och gjorde oss iordning för utgång och det var en fantastisk dag och kväll. st. paddy's ROCKADE!

the grass is much greener on the other side

det irländska vädret hann ifatt oss på fredagen då vi skulle åka iväg till en lite mindre by vid namn saggart. vi försökte vara glada ändå;

väntade på spårvagnen för första gången på hela resan. lite för långt att promenera dit nämligen.
byn var mindre än vi förväntat och det här var i princip det enda gröna som fanns. total besvikelse.
det fanns dock en lite mysig kyrka mitt i alltihopa, med ett fint tak, som vi gick in för att värma oss i.
åkte tillbaka till dublin och gick på national leprechaun museum. lite barnsligt men ändå kul tyckte jag. speciellt när man fick sitta på enormt stora möbler.
klev in i ett sagorum där det fanns "a pot of gold" som tillhörde en leprechaun. fick även lyssna på rätt hemska historier om troll, älvor och pysslingar.
blev sedan ombedda att måla en teckning innan vi fick gå. det ingick även ett klistermärke!
min teckning var väldigt fanatasilös - jag skyllde på regnet. men den fick ändå placeras i en guldram.
och efter en lång dag fylld med dåligt väder och småbesvikelser så behövdes det en tallrik friterad mat att frossa i. säger bara; gott var det!

growing old is mandatory, growing up is optional.

vaknade upp ett år äldre och i dublin dessutom, kunde inte bli bättre. dessutom var hela dagen samt natten hur fin som helst. kunde inte önskat mig en bättre 21-års dag;

till frukost överraskade tjejerna mig en en halloncheesecake och sjöng happy birthday. lyckan alltså.
självklart fick jag posera med den vackra skapelsen innan jag blåste ut ljusen och önskade mig något. fast vad önskar man sig när man redan har allt just i den stunden?
hur som helst; sightseeing nästa! började med christ church där helgons gravar och guldfåglar fanns.
gick raskt vidare till dublin castle, där lisa och sandra agerade vakter.
läste karta igen. denna gången fick alla vara med och bestämma vilken väg som såg snabbast ut.
kom fram till grafton street till slut där jag ville ha kaffe, nämnde min födelsedag för ägaren och fick en grattis muffin från en snäll irländsk tant som stod bakom oss i kön. only in ireland alltså.
satte oss i st. stephans park och myste lagom fint på det gröna gräster och i solen.
det var så vackert i parken. i mitten av mars. det är alltså sant att det är grönt året om i irland.
gick vidare till st. patricks church där vi satt på ytterligare en gräsmatta och njöt av solen.
hungern tog över och vi gick in på  mellangator för att hitta ett ställe vid namn eddie's rocket's.
det såg så typiskt 50-tals amerikansk diner ut att jag kände mig tvungen att äta där. de hade till och med små jukeboxar vid varje bås.
och som födelsedagsbarn unnade jag mig en oreomilkshake. den var så himmelsk god att jag höll på dö.

when i was arrested i was dressed in black

dagen var dock inte slut efter bryggeriet utan vi traskade vidare mot nästa destination - kilmainham gaol, alltså ett fängelse, där bland annat frihetskämpar satt. kallt var det också;

inte så konstigt förstås då det fanns noll värme och allt var byggt i sten typ. hade frustit ihjäl.
dörrarna såg dessutom ut såhär; ett titthål och ett hänglås samt en säkerhetsregel. that's it.
lite varningar från rebell-tiderna här och där i irland då de som startade upproren satt inlåsta här.
kom till huvuddelen av fängelset där det var en 360 utsikt. kändes som om jag klev in i prison break.
fick gå in i vissa celler. inte mycket plats alltså. tror jag hade blivit galen. till råga på att frysa ihjäl då.
en av fångarna, grace gifford - som för övrigt gifte sig med joseph plunkett i detta fängelse några timmar innan hans avrättning - satt inne en stund och fördrev tiden igenom att måla på sin cellvägg.
avslutade guiden och började vandra tillbaka till hostellet. stötte på ascool gatukonst på vägen hem.
efter några timmars vila och lite småfix så stack vi till gogartys för att lyssna på live musik och klappa.
pyntet till st. patrick's day har börjat sättas upp och alla peppar. fantastisk stämning dessutom.
lisa och frida sjöng för fulla halsar som sig bör och alla gungade fram och tillbaka i takt. lite folkdans på det igen och kvällen var fulländad. känner mig som hemma här. som om jag hör hit på riktigt.

a guinness a day keeps the doctor away

efter att ha ätit en redig frukost på vårt hostel så var det dags för första äventyrsdagen i dublin som vi hade döpt till guinness-dagen, och det här är anledningen till varför;

hann bara gå några meter innan jag hittade någonting att fota. tänkte på bockarna bruse då dessa ord stod i mitten av en bro. förväntade mig nästan att höra "nu kommer jag och äter upp dig!"
några meter till hann vi gå innan vi hamnade lite vilse bland mellangatorna, men lisa-kartläsare fixade.
vi började förstå att vi var nära dock då ordet guinness började dyka upp på ett flertal byggnader.
och här hittade vi någon slags ingång med årtalen på sidorna som guinness funnits. bådade gott.
gick lite till och hittade en ginormous port och jämte den låg alltså ingången. we found it!
gick in till bryggeriet och läste på lite hur själva bryggandet går till. sedan gestaltade lisa och sandra hur vänskapliga irländare är och hur snälla vi alla kommer vara mot varandra den 17 mars.
kom upp till sjunde våning och fick gratis öl. lärde mig att guinness måste få "sjunka" några minuter.
sen efter 2 minuter fyllde bartendern på ända upp och vi fick vår mörka öl till slut. nöjda tjejer.

and so the journey begins

äntligen kom den dagen vi fem tjejer längtat efter i 4 månader nu - destination IRLAND;

det började med en kaospackning. 2 tjejer, 1 backpack, 1 vecka i dublin. vad tar man med sig?!
lyckades packa färdigt till slut och vid måndag midnatt tog vi bussen upp till skavsta. 
06.00 var vi framme vid flygplatsen där ytterligare en väntan på 6 timmar påbörjade. 
men äntligen så blev det dags att boarda planet. fem fnittriga, fnissiga flickor på väg till dublin.
vinkade hejdå till sverige och välkomnade äventyret och det okända. bring it on!
framme safe and sound och på väg till vårt hostel. andades in irlandsluft och kultur. känns redan rätt.
hittade vårt hostel lätt och packade upp våra ryggsäckar. trötta men nöjda tjejer var vi allihopa.
dock inte så trötta att vi inte orkade lite stadsvandring såklart! temple bar district blev dagens mål.
hamnade på gogarty's bar, som är en irländsk pub med live irländsk musik. spenderade resten av kvällen där med att dansa irländsk folkdans och klappa händerna råa. och det var dag ett.

goodbye sweden hello ireland

kanske glömt att säga det men jag och alice och 3 andra brudar flyr landet i en vecka till dublin i irland för lite födelsedagsfirande alá 21 åriga Erika, supa sig St. Patrick's full och andas irländska en vecka. helst av allt hitta en snygg pojke eller två med irländsk dialekt att kyssa dessutom. sitter och laddar upp med irish coffe och irlänsk film. tillbaka om en vecka dudes. skål.