copenhagen by foot

med en stor frukostbufé i magen var det dags att ta på sig stegräknaren och ge sig ut på stan för att utforska; 


godmorgon köpenhamn. med lagom värme och halvöde gator gick vi längs ett stängt ströget. 

kom fram till en kanal, tittade ner i vattnet och höll på skita ner mig. ett konstverk vid namn "the merman with 7 sons" låg nämligen under vattnet och var riktigt verklighetstrogen. ångesten bara för att ta denna bilden var stor. har nämligen fobi för sånt.
vi hade förstås en första destination vi skulle nå. passerade fina byggnader och fasader på vägen.

för målet var; christiania! no laws, no rules, no nothing. bara leva precis som man själv vill. 

det första vi såg när vi kommer in var denna fantastiska cykel. vågade knappt fota den alltså.

det var graffiti och klotter och klistermärken och ord överallt, vart man än vände sig.

fick fota hit men sen var kameran tvungen att packas ner när vi gick in i "the green light district". det var hur sjukt som helst att dem stod på gatorna med öppna portföljerna fulla med gräs.

efter att ha utforskat färdigt så backtrackade vi och bestämde oss för att klättra upp i ett kyrktorn.

det var en sinnessjuk utsikt. men lite läskigt att vara några hundra meter upp i luften med bara ett trappräcke som avgränsare. 

det var 760 trappsteg sammanlagt för övrigt så benen skakade rätt härligt när man kom ner igen.

hittade min prins inne i disneyaffären på ströget. har alltid varit lite småkär i the beast sen jag var pytteliten. och dagen var inte slut än - det fortsätter i nästa inlägg!

it took a train, a ferry and a car to get me here.

blev frågad av mamma om jag ville följa med familjen till köpenhamn och nu innan jag ska bli student i början av september så tänkte jag at varför inte, nu när tillfälle till resa erbjuds;


så jag och göran tog tåget tillsammans ner till helsingborg med ett stopp i varberg först.

vandrade omkring och tog en fika på ett mysigt café vid fästningen innan nästa tåg kom.

framme i helsingborg trampade vi omkring 2 timmar planlöst medan vi inväntade resten av familjen.

det fanns en massa tid för lek och bus. bland annat låtsasköra en rosa bil. 

fanns gott om gamla byggnader dessutom. denna var exempelvis byggd 1906.

gick till helsingsborgsslott också. hann kolla utsikten lite innan det var dags att möta upp med familjen vid färjan.  

hoppade in i bilen och tog båten i 20 minuter över till danmark. det blåste extremt mycket på däck.

kom till köpenhamn, checkade in i hotellet och kollade till utsikten det första jag gjorde. det var lite knarkkvarter varning på en bakgata men that's köpenhamn är så det var bara att rycka på axlarna.

på kvällen åt vi indiskt. jag valde kyckling och fick en chilisås att doppa i. lärde mig en brutal läxa när min mun började brinna, ögonen tårades och jag trodde jag skulle brännas inifrån-och-ut att när en indier erbjuder chili så innebär det chili som är växt in the deepest, darkest, hottest fires in hell. sen var det hem och dricka litervis med vatten och sova. 

fitnessfreak for life

göteborg arrangerade en såkallad fitnessdag och då passade jag och min fitnessfriend johanna på att åka in och bli lite inspirerade, vilket vi minst sagt blev;

vi kom lite för tidigt med en timme eller så, så vi satt utanför och inväntade.
höjdpunkten på dagen sattes dock redan första timmen! vi träffade nämligen en av mina förebilder - hyper ur gladiatorerna(!!!!!) var tvungen att vara fangirl och fråga om jag fick ta en bild. 
dem hade en military fitness hinderbana uppe. vågade mig tyvärr inte på den. 

men det var några som antog utmaningen! dem svingade sig över saker och bar däck.

lite bicepscurl utövades ocksp i fitnessfive tävlingen som pågick lite här och där under hela dagen.

även armbrytartävlingar pågick. sjukt intressant faktiskt. även om det gick lite för fort för mina ögon ibland.

provade på någonting som hette primal move. fick lära oss att sitta, rulla runt och till slut resa oss upp som små bebisar gör. skrattade så mycket att jag fick ont i magen men det var kul med en annan form av "träning". blev helt mjuk i kroppen. och sen tog vi bussen hemåt igen. 

goodbye seems to be the hardest word to say

sista dagen på kreta tråkigt nog och snart skulle vi tillbaka till en grå tristess vardag. det sågs inte fram emot men vi passade på att njuta av morgonsolen och värmen iallafall;
 

det första jag gjorde när jag vaknade var att gå ut på balkongen. varje morgon.

måste bara påpeka att balkongfrukost med havregrynsgröt, färsk frukt och kaffe i solen måste ju vara en av de finare stunderna i livet? när jag flyttar till australien ska detta bli min morgonritual.

solkysst hud, solblekt hår, fräknar på näsan, bara ben, aldrig frysa. livet när det är som bäst alltså.
sprang omkring för att dokumentera vårt lilla sockerbitshotell då jag glömt detta under veckan. 

sen kom bussen och för att ta oss till flygplatsen igen. kändes mycket jobbigare än jag trodde. 

väl på planet var det att försöka få lite sömn i brist på annat att göra. men lyckades ta en snabb bild på min lillasyster innan jag somnade till. och det var vår superfina familjeresa till kreta!

learn to love the burn


morgonen började bra då mamma gav mig en spark i rumpan och jag gick äntligen ut på den löprundan jag pratat om att jag skulle göra varje dag. 7 kilometer i 30 grader tyckte jag inte var illa.

min belöning var att hoppa i poolen. mormor tyckte däremot att det var för varmt att ligga i solen.  

det tyckte varken jag, tommy, helena eller mamma så vi låg på solstolar och njöt.

mittemot vårat hotell låg ett sånt där fiskspa som vi gått och spanat in nästan varje dag. till slut hade vi samlat tillräckligt mycket mod och gick in dit för att låta fiskarna äta på våra fötter.

först kittlades det, sedan vibrerade det nästan och till slut var det nästan bara skönt. 

när fötterna var renade från all död hud så fick man en fotmassage på köpet. gud. vad. skönt.
gick till en annan havsrestaurang för att ta vara på havets då vi skulle hem dagen efter. tråkigt men fint var det iallafall.
åt en fräsch ceasersallad och vitlöksbröd till. gott! ungefär här stramade huden efter mycket sol på kort tid. men det var det helt klart värt. jag saknar värmen mer och mer. visserligen kan det bli jobbigt med för mycket men ge mig hellre 40 plusgrader istället för minsta minusgrad.

when pandora opened the jar, evil flooded into the world, the only thing left inside was hope

tillbaka in i skolbänken. nejdå, men en historialektion i grekisk mytologi väntade nästa dag;


med destination knossos förstås! jag tyckte det skulle bli hemskt intressant då jag gillar mytologi. 
stannade till i en liten by för en kissepaus och för att gå på ett museum. det var en trevlig rysk/dansk kille som började prata med mig och vi kom rätt bra överens. 

i museumet fick vi se lite ben, lite verktyg och så vidare. tyvärr var fotografering förbjuden.

men några bilder lyckades jag ta ändå. dem dyrkade dessutom tjuren och använde tjurhorn till allt.

tillbaka på bussen och mot knossos. 40 grader värme ungefär och svetten bara rann. 

vår guide tog oss till skuggan, berättade lite om vad vi skulle se framför oss och sedan lät oss bestämma hur länge vi orkar stå i solen för att titta på saker och ting. 

gamla pelare stod kvar med färg på och allt. med hjälp av lite restaurering och så dock. 

här var drottningens sovrum. mycket fina mönster och målningar måste jag erkänna. 
mycket vackra krukor stod i alla gångar och vissa var fullständigt enorma. sedan spenderade jag resten av tiden till att prata halvkass engelska med rysken/dansken. 
på väg tillbaka stannade för ytterligae en kissepaus men även en fruktstund också! i den värmen kändes det minst sagt uppiggande och fräscht med lite frukt. nom nom nom. en bra dag som tömde mig rätt mycket på energi. but it was worth it. somnade direkt igen för att ta tag i en ny morgondag. 

is there a so-called paradise on earth? cause i think i found it.

beställde en busstur till elafonisi för att utforska lite och komma till lite nya stränder och badställen. var förväntansfull och vaknade redan klockan 6;

standardfrukosten med gröt, lite frukt, lite bröd, lite ost, skinka, torkade trandbär och sådär.
bussen hämtade oss klockan 8 och iväg åkte vi på jättekringelikrokiga vägar med fin utsikt.
stannade till vid en liten by där vi blev bjudna på en fetaost paj med honung. sjukt god var den. 
dem hade både citron- och apelsinträd som växte här och där som dem gör färska juicer på. 
3 timmar tog det och sedan var vi framme som tur var. mormor var redo!
det var rena rama paradiset. verkligen turkost vatten, vit strand, stenaröar överallt. vackert.

ni ser ju. moln som låg över bergen. olika blått här och där i havet. och varmt vatten var det också!
och sen lite smårosa sand precis vid vattenkanten tack vare småsmå koraller. solade och badade resten av timmarna vi hade där.

packade ihop, hoppade på bussen igen och började åka samma väg hem igen. men denna gången stannade vi till vid agia sophias droppstensgrotta. 200 trappsteg upp och vi möttes av detta.
tycker sånahär grottor är fruktansvärt häftiga. den var ju inte jättestor men tyckte den var lagom.
allt som allt så var det a day well spent. var nöjd och belåten och gick och la mig så fort jag kom hem. solen sliter verkligen på kroppen alltså. 

crashing waves are the soundtrack of my life

hoppade tillbaka in i bikinin och återgick till det lugna livet på kreta;


på väg ner till stranden så stötte vi på en törstig kissekatt som drack ur en balja. 
klockan var bara 10 men det var redan alldeles för varmt för att ligga på stranden så det blev ett dopp direkt. kolla bara hur klart och fint vattnet var! däremot var det väldigt salt. 
mormor njöt också lite av havet. för kallt var det minsann inte. vi varvade sol och bad hela dagen. 
gick dock in när solen stod som högst och skrev lite vykort för att låta huden vila lite. 
satte oss sedan på balkongen lite när skuggan väl nåt dit. man måste ju passa på medan man kan. 
magen började kurra och då begav vi oss ut för att leta upp en restaurang för att stilla hungern. 
hittade ett underbart mysigt ställe nära havet att äta vid. försökte hamna i "the stress free zone". 
när vi hade ätit upp och väntat på att maten skulle smälta så blev vi bjudna på shots. även om både jag, mamma och mormor är numera nykterister så skålade vi ändå. för blir man bjuden så blir man!
traskade hem igen och satte mig i fönsterbläcket för att kolla på solnedgången innan det var dags att sova. äventyrsdag på schemat dagen efter.
 

I’ll take the alleyway today, no need for streets they are just complete with other people

tog på oss lite mer kläder än bara bikini och hoppade på en lokalbuss in till chania. så himla typiskt att vi skulle välja en av de varmaste dagarna och svetten bara rann men det var det värt;


för det var helt sjukt fina gränder vi passerade med växter i balkongerna och butiker i botten.

kom fram till hamnen i den gamla delen av staden och mamma fick oss barn att posera ihop.

att säga att det bara var vackert är helt klart en underdrift. vi satt och njöt av utsikten lite grann innan det var dags att vandra vidare för att hinna se allt annat också.

några steg senare höll jag på att gå in i en torkad bläckfisk. häftigt men lite äckligt. 
och medan jag fotade bläckfisken hittade mamma och tommy ännu en vacker plats att sitta på. 
gick förbi flera fantastiska gränder och allt var så gult och upplyst och åh. 
hungern började sätta igång någonstans här så det blev dags att börja leta efter ett mysigt ställe att äta på. 

bingo, precis runt hörnet hittade vi ett litet fik som var perfekt. dessutom blev nog servitören där lite kär i mig för han tittade på mig från under sin lugg hela tiden och vågade knappt säga hej. 
när magarna var mätta och belåtna traskade vi vidare på ömma fötter. gick in i en kyrka som stod mitt på torget. hemskt fina målningar om jag får säga det själv.
mamma lekte jesus innan vi lämnade stället. efter detta bestämde jag och mina syskon oss för att åka hem då fötterna började klaga grymt mycket. påväg tillbaka så hoppade vi av bussen lite för tidigt och fick gå ungefär 2 kilometer för att komma tillbaka till hotellet. men no danger on the roof så att säga. 

adjusting to a new type of life

efter en natt med knappt någon sömn på grund av en värmeskillnad på ungefär 20 grader så startade vi dagen med frukost;

skar upp grönsaker och äpplen och bröd och gjorde det så fint som det gick att göra. 
det var jag och mormor som fick stå för frukosten varje morgon och då fick mormor sköta grötkokandet.
med frukost i magen begav vi oss ner till stranden och där vi låg tills huden började svida lite lätt.
dags för mellanmål igen och det blev en massa färsk frukt och ungefär tusen liter vatten.
gick tillbaka till stranden där jag läste en hemskt fin bok och kände mig så träffad av detta stycke.
med lite rödlätt hud tog vi oss de få metrarna från stranden upp till hotellet igen för att sova lite siesta. man måste ju följa ett lands seder right? såhär såg rummen ut för övrigt.
med en lång powernap i ryggraden och en massa aloe vera för att reparera huden så gick vi ut och gick lite grann innan vi sprang in på en resturang och åt typisk grekisk mat. nom nom nom.
roligaste servitören för den delen också. vi ville förstås bara ha vatten att dricka men det verkade som om det inte var särskilt vanligt då han såg väldigt förvånad ut, pekade mot havet och sa sedan "lots of water, have as much as you want". skål!

not everybody who is lost wants to be found

tänkte förklara anledningen till min frånvaro härifrån bloggen. jag vet inte hur många som bryr sig egentligen och det kanske blir personligt men det får ni vackert stå ut med. det är såhär att jag försöker fylla min tid med att jobba och gymma och annat roligt för att hålla tankarna och känslan av att det här är inte hemma för mig längre. jag vet vart jag vill vara i världen. visserligen vill jag resa igenom europa först och förhoppningsvis kommer en tågluff att ske snart, varesig det är själv eller i sällskap, jag bryr mig egentligen inte så himla mycket. har äntligen blivit helt okej med mitt eget sällskap. självklart är det lättare vid vissa stunder än andra men på det hela så är det mest okej. men efter det så är jag klar med denna delen av världen. då har jag gjort mitt här. då ska äntligen, efter 10 år and counting, få åka hem igen. tillbaka till mitt eget land. australien. jag ser det framför mig. ett litet kollektiv som första bostad. förhoppningsvis med en massa glada, inspirerande människor som får mig att förstå att det är såhär folk ska vara mot varandra. där jag kan le och skratta och vara mig själv utan att skämmas eller utan att behöva tänka på att följa någon jantelag. att få vara den riktiga erika som jag innerst inne vet att jag är men alltid hindrar från att komma fram. föreställ er;
 
man sitter på kvällen, i värmen, iklädd shorts, ett linne och ett leende utomhus med god mat, god stämning, goda människor. man pratar helt hysteriskt, skriker för att överrösta varandra men ändå lyckas alla höra vad den andra har att säga, viftar frenektiskt med händerna och använder ordet "mate" nästan för frekvent för att det ska vara tillåtet. skratt på skratt på skratt och sedan lite skratt till. känslan av att höra hemma för första gången på länge. bara det egentligen. och värmen. och naturen. och djuren. till och med spindlarna, trots att jag hatar spindlar så innerligt. hela jävla atmosfären. jag måste andas lite kvav australien luft och få känna en australien sol mot min kropp. för där och då är jag hel igen. på riktigt. 
 
så nu vet ni varför. jag vaknar varje morgon besviken i min egen ensamhet. det finns ingen skrattande, skitjobbig, antagligen skäggig, austalenare som skriker "good morning there mate, beautiful day today again mate, lets go for a morning jog mate" och tvingar upp mig ur sängen för att jogga på stranden. det finns bara ytterligare en dag i sverige bland gråa moln och tomma ansikten. så jag fyller mina dagar med jobb och gym och allt annat tänkbart som kan försökas ersätta min egentliga dröm men egentligen känns det bara grått. 

RSS 2.0